Samojed

Denna vänliga sibiriska ras, en av hundvärldens skönheter och dessutom en av de hårt arbetande raserna. Deras vita päls gnistrar som snödrivor. Deras svansar böjer sig i vackra plymer över stadiga ryggar. Deras mörka läppar markerar det uttrycksfulla samojedsmilet som gör att de ser lyckliga ut. Deras öron står alert uppresta och deras ögon glimmar av intresse där de går, vaket uppmärksamma på allt som pågår runt omkring dem. Det är inte konstigt att samojeden betraktas som en av de vackraste hundarna i världen.

Samojedhunden är en gammal forntida hundras. Den leende vita polarhunden som har sitt ursprung i nordvästra Sibirien hos grupper ur Samojedfolken (ett samlingsnamn för ett stort antal olika folkslag ur samma språkfamilj men med skiftande försörjningssätt och kulturer) vilka försörjde sig genom jakt och fiske och på andra håll genom renskötseln. De kallade hundarna Bjelkier (vita hundar) och använde dem ursprungligen som jakthund i polara områden, man jagade framför allt vildren men också andra bytesdjur som förekom i den arktiska faunan, allt från ekorrar till isbjörnar.

Tidigt kom också uppgiften som drag- och slädhund (över 7000 år sedan). De samojediska hundarna hjälpte till att dra slädar över den vidsträckta tundran och även båtar vid floderna. Som klövjedjur bar de packning vid jakt och fiske samt under förflyttningar över tundran. På senare tid när tamrenen togs i bruk (vilket är en relativt sen företeelse i historien) och renskötseln startade fick vissa av de samojediska hundar ytterligare en uppgift de blev renvallare om än dock i en ytterst primitiv form. Jakt- och dragfunktionen hör ihop och kombinerades ofta vid jaktturer, samma hund användes som färdmedel ut till jaktmarkerna och sedan även som jakthund och slutligen som dragare hem från jaktturen. Renvallarna hölls ofta åtskilda från jakt- och draghundarna. Olika kulturer och försörjningssätt hade användning för olika typer av hundar för olika ändamål. Det arktiska klimatet gjorde att människor och djur hjälptes åt med att hålla värmen, en eller flera Bielker i "sängen" höll polarkylan på avstånd. Resultatet blev ett nära förhållande mellan hund och människa.

Samojeden måste få röra sig ordentligt, storlek och konstruktion gör att den är väl lämpad för många utomhusaktiviteter. Den älskar skogspromenader och hjälper gärna till att bära packning i klövjeväskor under längre turer. Allt arbete skapar ett starkt band av kommunikation mellan hund och människa. Två eller flera hundar kan dra en släde, en aktivitet som ger både ägare och hundar träning och som gör vintern till en härlig tid.

Förutom att samojedhunden är en uthållig släd-/draghund och en bra kamrat på fjällvandringar är den

arbetsglad inom olika allmänna hundsporter på hobbynivå och en härlig familjemedlem och sällskap

för den aktiva ägaren. Som ren sällskapshund utan en stor dos fysisk motion är Samojeden inte lämplig.

Det är svårt att säga exakt hur mycket motion en Samojed kräver eftersom alla hundar är individer,

men en timmes daglig promenad plus fysisk träning ca 3-5 gånger i veckan får du räkna med när

hunden är vuxen (fysisk träning = planerad högintensiv fysträning där hunden blir fysiskt trött, du får

räkna med att cykla med din hund för att komma upp i tillräckligt hög intensitet.

Av polarhundarna är samojeden den som fordrar mest pälsvård. Pälsen är däremot inte så svårskött

som många tror. Borsta pälsen regelbundet, gör det extra grundligt då hunden fäller eller före ett bad.

Man skall bara bada hunden när det verkligen behövs och fönar den torr. Samojeden fäller som alla

pälshundar 1-2 gånger om året. Kamma bort lös päls så slipper du hundhår överallt! Pälsens tjocklek

bidrar till att de vill vara ute stora delar av dagen även om många sover inne för sällskaps skull, det

beror på hur du och din hund vill ha det.

mer information om rasen finns att läsa på https://www.sphk.se/samojed