Basenji

Basenjin är en högbent och elegant urhund, och en av världens absolut äldsta raser - den kan faktiskt vara så mycket som 12 000 år gammal. Dagens basenji är i första hand en sällskapshund, men de inre delarna av Afrika används rasen än idag som jakthund, i första hand för att driva vilt in i fällor. Basenjins främsta särdrag är dess oförmåga att skälla. Basenjin skall vara lätt byggd med fin benstomme och aristokratiskt utseende. Den skall vara högbent i förhållande till kroppslängden. Basenjin skall alltid visa god resning, vara alert med ett intelligent uttryck. Huvudet, med dess rynkor och uppstående öron, skall var stolt buret av en väl välvd hals. Den djupa bröstkorgen skall övergå i en tydligt markerad midja och svansen skall bäras hårt ringlad. Helhetsbilden skall vara en välbalanserad hund med gasellik elegans.

Basenjin är världens enda hundras som inte kan skälla, men den är ändå

inte stum. Den har sitt eget speciella sätt att uttrycka sig på, ett mellanting

av ett skrockande och en joddling. Basenjins struphuvud och stämband är

annorlunda konstruerat än hos andra hundar. Stämbandens vibrationer är

inte tillräckligt starka för att framkalla skall men däremot ett joddlande,

gurglande läte som ibland av misstag kan uppfattas som en morrning.

Joddlingen används i första hand som en glad hälsning men kan även

användas i andra situationer när basenjin är glad, t ex när den väntar

på sin mat, under lek mm. Det är dock väldigt olika hur mycket basenjis

joddlar, vissa är väldigt pratsamma, andra joddlar knappt alls. Hur

det kommer sig att basenjins struphuvud är annorlunda konstruerat

vet man egentligen inte men det finns teorier om att det är på grund

av att rasen inte är så domesticerad. Vargen, som ju är hundens urfader,

skäller ju inte heller.

Anmärkningsvärt för rasen är dessutom dess renlighet i alla avseenden.

Den hatar att bli smutsig och blöt och tvättar sig noggrant tills den är

ren igen. Ett lite kattlikt beteende är att den tvättar ansiktet med

framtassarna som först blöts med tungan.

Idag används basenji framför allt som sällskap och utställningshund.

Lure-coursing är dock på väg att bli en populär aktivitet. Ungefär tio

procent av basenjiägarna är aktiva med sina hundar på något sätt.

Basenjin är en urhund med många av de vilda instinkterna kvar och

måste därför socialtränas med omsorg. Trots detta kan basenjin

trivas utmärkt i en livlig barnfamilj. Om barnen lär sig att respektera

hundens sovplats och leksaker så finns alla förutsättningar för att det

skall gå bra.

Text hämtad från Svenska Basenjisällskapet, www.basenji.se