Min historia om hunden i mitt liv

05.11.2018

Mitt hundintresse har alltid funnits med mig även om jag som liten var en aning hundrädd. Som ungdom valde jag att "jobba" att vakta hundar på sommaren, exempelvis när ägaren skulle på semester. Detta blev väldigt uppskattat och hade fullt upp. Sedan kom jag även in på att jag ville ju så gärna ha en egen hund men med studierna på ett naturbruksgymnasium i veckorna gjorde det svårt. 

Jag hittade en kontakt till att vara jourhem åt omplaceringshundar. Genom åren hade allt ifrån små hundar (dvärg pinscher blandningar) till större hundar så som amstaff. Detta gav mig väldigt mycket bra erfarenheter och lärde känna olika hundar och raser. Till sist fick jag ett hundvaktar jobb hos en uppfödare, där fanns en samojed flicka vid namn Whoppi som tyvärr inte gick att avla på pga höfterna. Jag frågade om jag fick låna henne för att känna på lite mer på allvar hur det är att ha en egen hund. Whoppi bodde hos mig ungefär ett år innan jag valde att hon skulle få stanna hos mig för evigt. Nu i mars fyllde hon 8 år och gör debut som veteran! Whoppi är en otroligt speciell hund för mig och har nog den största platsen i mitt hjärta, det finns ingen annan hund som är som henne.

Efter några år med Whoppi bestämde jag mig att skaffa en till hund. Jag kollade runt och letade efter någorlunda liten hund men ändå tålig. Jag hittade då Norsk Lundehund. Oj vilka häftiga tassar tänkte jag! Första mötet med lundehund blev på en utställning i Huskvarna med en samlad trupp lundehundar. Där blev jag fast! Sedan mötte jag ett gäng med lundehundar på en lundehundsträff utanför Växjö. Där bestämde jag mig, en kall januari vinterdag. Jag lyckades haffa en uppfödare och vi började diskutera, vilken tur! Hon skulle ju ha valpar i mars. Eviga väntan efter den träffen, ringde flera gånger. Till slut var dem här och det blev 4 hanar. Hur skulle jag göra nu, jag skulle ju ha en tik!? Aja tänkte jag, hälsade på valparna efter några veckor och där var han ju! Killen med ett halv vitt ansikte och en kaxig attityd. Honom ska jag bara ha! Hans namn heter Floke. Underbara, vackra Floke. Han är helt otrolig och en väldigt speciell kille. Tyvärr blev han krypt och inga avelsplaner blev av där.
Floke bor för det mesta hos mina föräldrar som också äger honom.Sedan dök ett tillfälle att ta en tik på foder upp i och med att jag varken kunde avla eller ställa ut Floke. 

Då kom Cici in i mitt liv, min terapihund, min sängkamrat, min trognaste följare. Otroligt tillgiven tik som vill ha närhet och lugn. Cici fick en kull 2017 och är en jätte duktig mamma.
Juni (2017) dök ytterligare ett tillfälle upp, en omplacerings tik på snart ett år. Det visade sig att hon och Floke är kusiner. Hmm tänkte jag, jag hade precis planerat att nu ska jag bedriva avel på lundehund och skaffa mig en kennel. Jag behöver ju ha en tik som faller mig i smaken som jag kan avla på, för Cici var då inte mig helt ut än. Jag tänkte först skaffa mig en valp men då dök Solvi upp, jag hämtade henne utan att träffa henne först i Stockholm. Underbar, pigg och kaxig dam som har sina åsikter! Med ett fantastiskt temperament och väldigt glad i barn och människor. Detta är lite kort om min hund historia och nu hoppas vi god avel framöver!